På Legoland köpte vi ett jättestort fraktflygplan. Idag var det dags att bygga ihop det.
Det tog flera timmar, men han byggde allt själv (utom två propellermotorer av fyra, då det blev lite för enformigt). Jag bara vände blad i beskrivningen. En helt otrolig bedrift, tycker jag. Jag skulle nog till och med kunna kunna påstå att vi är ungefär lika bra på att följa legobeskrivningar, utan att ljuga.
En seglingshelg med farmor och farfar. Det var varmt. Jättevarmt. Och soligt. Det är en svår kombination när man är ute på en båt. Tur att det funkade bra med de uppblåsbara armringarna, så att man kunde bada direkt från segelbåten, på djupt vatten.
Storseglaren tyckte också att det var ok att bli fastsatt med säkerhetslina under seglingen. Mycket bra.
Sista dagen i Danmark. Vi åkte upp till Skagen. Väderleksrapporten sade nämligen att det skulle vara bättre väder längre norrut. Det var det också.
Observera att killen kastar stenar. Det är nog svårt att låta bli på ett sånt ställe.
Danmark är rätt fint. Fast platt. Och det svåra är att veta vilket som är landet och vilket som ligger i landet. Det finns två alternativ: Legoland och Danmark. Att vi sen bodde i Kolding försvårade dessutom det hela, för Kolding är ju inte Danmark. Det kan inte vara lätt att vara barn.
Legoland!
Det blev lite skralt på bildfronten. Min mamma är en lite mer flitig fotograf, men det visade sig att hennes kamera skulle försvinna i Österrike, med danmarksbilder och allt. Stor sorg. Jag ska försöka skaka fram några bilder ändå.
Sten fick inte ta körkort. Det fick kusinerna. Sten är för liten. Typiskt. Men det fanns några andra bilar som han kanske fick köra. 95 cm behövde man vara. De hade en mätgrej att testa med. Sten duckade för att komma under. Han blev genomskådad och fick köra ändå.
Fredrik var orolig. Sten hade inte kört bil förut, och det där med ratt och pedal kunde vara lite nytt för honom. Han skulle inte klara av det. Jag tyckte att vi kunde se hur det gick, och gå och hämta honom ifall han inte kom någon vart.
Han körde perfekt. Krockade inte en enda gång. Väjde för andra bilar, svängde när vägen svängde. Slängde till och med en blick på oss, där vi stod och beundrade.
Han kan ”alldes ahälv”, den killen. Och vi har lärt honom att sträcka på sig när någon ska mäta honom.
För att få se något annat på semestern, tog vi oss ut i skogen till den lilla kåtan. Sten verkade inte ha något minne av att ha varit där förut, trots att det är mindre än ett år sedan. Jag undrar hur minnet funkar, för vissa andra saker minns han väl.
Sten tränade lite sågning. Vi eldade, grillade och åt. Vi paddlade lite kanot. Vi sov i kåtan. Åt massa blåbär. Badade och badade. Hade det skönt. Och vädret var bra.
Innan vi åkte hem med bussen hann vi en sväng till sysslingen som var på besök i Gällinge. Hon var väldigt bestämd med att alla saker som fanns där var hennes. Ingen annan fick röra dem. Alls. Vi borde kanske hälsa på henne snart igen.
På vår tomt har vi blåbär, men inget hus. Blåbär är goda och de är enkla att plocka.
Och efteråt är man blålila (och söt).
Sommarlovet inleddes med en dryg vecka i Lysekil. (Det blir inte så mycket skrivet nu under sommaren, för vi har annat för oss.)
Veckans hobby var sågning. Sten hade med sig en av sina sågar. Egentligen var den med för att hjälpa oss att lägga golv i ett rum som vi renoverade, men den var såklart inte upptagen mer än en stund med det. Golvbitarna sågade Sten och hans kusiner av. Det var kul att se honom såga. Han kunde lätt börja på nytt sågspår och han orkade såga golvbitarna tills det sade ”plonk”. Man fick inte hålla i biten som skulle trilla ned, för det skulle låta på rätt sätt när den ramlade.
Observera koncentrationsminen.