Månad: augusti 2008

Vi kom på att det var år sen vi var på lekplatsen i Slottsskogen, Plikta. Det tog en stund att ta sig dit, för vi gjorde lite annat på vägen. Bland annat fikade vi. Sten som var på jobbigt bushumör förstörde fikastunden genom att lägga choklad i Fredriks kaffe.

På Plikta var nog den långa rutschkanan roligast. Sten upptäckte efter något tiotal åk att den gick ännu snabbare om man inte höll i sig med händerna. En gång åkte han för tidigt och krockade med ett annat barn. Men då blev jag lite sur och förklarade att man inte fick åka förrän personen innan lämnat fri väg och det förstod han och väntade noga i fortsättningen.

På väg hem handlade vi på Ekostore. Massa goda grejer som vi gick hem och grillade i ugnen.

Vi var på Brännö och inspekterade. Det stod ett hus på vår tomt! Mer om detta här.

Sten var uppe i sitt rum och tittade på utsikten. Mycket spännande. Det finns inget golv än, så det var lite klurigt att gå där.

Semester igen! I jämtlandsfjällen. Mer om det kan man läsa i reseberättelsen. Där finns även en hel del bilder.

Jag är helt otroiigt imponerad av Sten. Han gick långt, länge och på svåra ställen. De dagar han gick längst, tre dagar i rad, gick han minst sex kilometer per dag. Och då gick vi inte på några stigar, utan på lite svårt underlag. Ibland stenar, ibland ris, ibland över bäckar. Uppför. Nedför. Rakt. Krokigt. Fort. Långsamt.

Vi tältade i tre nätter och bodde på fjällstation i tre nätter. Och så två nätter på nattåget.

Maten gick också hem, särskilt frukostgröten.

Vi hade tvekat lite, liksom undrat hur det skulle gå att fjällvandra med en treåring. Kanske var det ett år för tidigt. Men vi lär nog göra om det nästa år, med en fyraåring!

Som förälder måste man ha otroligt mycket fantasi. Man måste komma på nya trix för att få treåringen att vilja gå vidare, hela tiden. Det var ansträngande men gick bra, eftersom tempot på själva vandringen inte var så högt.

Två dagar hos dagmamman hittills. Helt perfekt. Jag tror att de alla hade längtat efter varandra. Sten var väl förberedd och var inte svår att väcka på morgonen. Han ville ganska snart att jag skulle gå från dagmamman, trots att jag ville prata lite med henne om sommaren.

Idag stod Sten och hans kompis T och vinkade och kastade slängkyssar i hallfönstret när jag gick. Underbart.

Jo, det kommer att komma bilder och rapport från sommarens bravader, men idag orkar jag bara med en ny månadsbild.

Den lille killen har blivit av med håret. Såhär i efterhand känns det rätt konstigt. Han ser yngre ut, och dessutom hittar man honom inte längre, för han ser ut som alla andra treåriga killar. Och kanske kommer folk att sluta anta att han är en tjej, även om ingen av oss har brytt sig nämnvärt om det. Det är snarast lite underhållande. Den långhårige sötnosen med de röda och lila kläderna. Men nu är han alltså korthårig istället.

Det gäller alltså att inte tappa bort honom i folksamlingar just nu.