Ett år, tio månader och femton dagar

När jag mötte Sten och hans mormor på centralstationen idag, så pekade Sten på mig och sade ”Anna!”. Han hade visst övat hela tågresan. Men Fredrik verkar lite svårare att säga. Han har försökt ett par gånger.

Vi åker hit och dit och är sällan alla tre på samma ställe. Det tär en del, men Sten verkar ha det bra om dagarna. Han är med människor han tycker mycket om och gör roliga saker.

Jag tänkte skriva en liten ordlista över vad Sten brukar säga, men insåg att den skulle bli ganska lång. Och kanske är det inte så
intressant heller. Lite mer begränsat är människor som har en särskild etikett: Pappa, mamma (även Anna), mommo (mormor), bffa (morfar), fafa (farfar, farmor heter samma), Nenne (Jenny), Bitta (Brita) och Li-ia (Olivia).

Jag hoppas kunna fylla i lite tomrum här allt eftersom, men jag vågar inte lova något. Sen kan ju inte Sten tala om vad han gjort, heller.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *