Tre år, sju månader och tjugotvå dagar

Igår tog vi tåg och buss till Onsala för att fira Fredriks morbror på födelsedagen. Sten cyklade från bussen till huset. Eftersom det redan hade blivit mörkt, så hade vi monterat en pannlampa framtill på cykeln. Det fungerade riktigt bra och Sten fick lysa på vägen åt oss.

När vi hade kalasat klart och skulle hem, hade klockan hunnit passera tio. Det var en trött kille som åkte bil till bussen. Efter ungefär fem minuter i bussätet somnade han gott. Eftersom vi rätt många gånger råkat ut för att bära det numera inte så lätta barnet, hade vi förberett oss. Jag tog på mig selen på magen och stoppade i honom. Det funkade hur bra som helst att byta till tåget. Då lade jag honom över några säten. Han mumlade lite och så åkte vi vidare. Sen bars han i sele vid nästa byte, till spårvagn, och sedan hem från hållplatsen. Vanligtvis bär vi honom bara med armarna, och det är väldigt tungt.

Väl hemma lade vi honom i sängen och så fortsatte han sova gott tills nästa morgon. Det här är ett vanligt förfarande. Han sover mycket bra. Lite svår att väcka på morgonen när man behöver stiga upp, bara. Det gör inget, så länge man får sova gott på helgerna.