Ett år, nio månader och tretton dagar

Vi är förkylda. Sten gillar nässpray, så han får saltvatten i näsan så ofta han vill. Det börjar komma lite fler ord. Ganska nytt är att han försöker härma oss lite mer. Tidigare har han mest hittat på egna ljud för saker, men idag försökte han säga "kniv", "bröd" och lite andra saker. R och k verkar vara svåra konsonanter. Kaka heter å-a och korv heter oj. Han har också blivit mer noga med vems saker är. Sten och Fredrik har var sitt batteridrivet lok till träjärnvägen, det ena är "pappa" och det andra "ten". Det känns som större utvecklingsskutt när jag inte träffar honom lika mycket. Det är lite sorgligt.