Vi hade gäster här över helgen. Musikanter och kompisar. Igår kväll började jag ge Sten lite mattenötter. Började kanske med 3*2 eller nåt sånt. Lätt. Sen fortsatte vi allihop att testa honom. Några av de problem han löste lätt, på några sekunder och väldigt självklart: 1-4, 6/2, -2-2, 3-3, "hälften av -4". En lite längre stund tog "hälften av hälften av tolv", och mina fingrar och fötter fick vara med. Han fick lite ledtråd, men väldigt lite. Det tog kanske en minut att lösa det. Även 6/3 var lite svårare. 0/2 var svår, men gick att resonera fram. Det enda som egentligen inte gick var 2-(-2). Men det kändes lite onödigt att krångla till det på det sättet. För det är ju nästan något man bara behöver lära sig. Mycket annat kan man klura ut med lite list. Jag har aldrig ritat någon tallinje åt Sten. Inte heller Fredrik har gjort det. Jag är ytterst tveksam till att de gjort det på dagis heller. Alltså vet vi inte riktigt hur han tänker sig de negativa talen. Men vi har fått höra från dagis att han tänker efter mycket när han räknar nedåt. Det är ingen ramsa, utan det kan ta en stund att komma från 5 till 4. Och sen fortsätter han under nollan på de negativa talen. Det här är jätteroligt och intressant, men man märker att koncentrationen krävs. Det funkar att diskutera tal kanske tio minuter, sen går det över i nåt annat. Jag behöver kanske inte säga att jag är otroligt imponerad och glad att Sten tycker att det är så kul med matte!

Sten har kunnat skriva och läsa korta ord väldigt länge, ett par år. Han har varit på gång att kunna läsa längre ord och meningar, men så har det kommit något annat intresse emellan. Siffror, till exempel. Han har greppat addition, subtraktion, multiplikation och division (ned till halvor) rätt väl. För låga tal, gärna så att man kan visa dem med fingrarna. Men idag så läste han en sida ur boken om Halvan och sopbilen alldeles själv. Han hade dock svårt att förstå hela meningar, eftersom han koncentrerade sig så på orden. Nu verkar han ha fattat "och" samt dubbelstavade konsonanter. Nu gäller det nog att hitta nån lagom bok som inte är för tråkig.

Idag var det utflykt till Valmossen med dagis. Valmossen är öns skridskosjö. Den är ganska liten, men bra. Sten berättade att han åkt ganska länge på skridskorna innan han ville byta om till vinterstövlarna. Lät som en bra utflykt!

Säsongens skridskopremiär! En kvarts promenad bort ligger vår närmsta skridskosjö. Vissa åkte spark, andra spelade hockey, några bara gled runt. Bra med lite olika vikar, så att man slipper drabbas av hockeyspelare när man inte är så erfaren.

Det var väldigt kallt, så efter en stund gick vi hem och drack glögg och satte på bastun.

Han kunde lite redan förra julen. Men sen har han bara velat springcykla. I morse berättade han att han skulle cykla på den röda cykeln när vi kom hem från dagis, för han hade drömt att han kunde, så nu kunde han. Så enkelt var det.

För en tid har vi bytt och det är jag som lämnar Sten på dagis. Solen har hunnit en bit upp och havet ser friskt ut. Igår var de i skogen. Varje onsdag. De hade med sotiga kastruller som de värmde makaroner och korv i, över öppen eld.

Det lunkar på med dagis, äta, sova, klappa katter och sånt.

Idag åkte vi direkt från dagis till Café Husfik och åt grillad ciabatta och satt och myste inne i väntkuren när det blåste utanför. Latmaskar är vi.

Vi bröt hemestern genom att åka till Gällinge på kalas. Men först badade vi i Långaresjön. Det var lite ovant med sötvatten. Men skönt.

Vi gick till Galterö. Äntligen. Vi har liksom inte lyckats komma iväg. Det finns så mycket att göra hemma. Men det är ju enkelt. Och bra träning för Sten inför fjällvandring senare i sommar.

Det blev ungefär fyra och en halv kilometer, på bara några timmar.

När nu spacklingens och målningens tid är förbi, får man komma på något annat än hinkar att bygga trumset av.

Simskola varje förmiddag, sen slappar vi ett tag innan vi gör nåt mer vettigt en stund på eftermiddagen. Mäter och snickrar och spelar trummor, till exempel.