Vi tog bussen till Älvängen där vår arbetskompis har sina två hästar. Mammahästen är världens snällaste och dottern är mer busig. Efter att ha borstat mammahästen ordentligt och hjälpt till med grimma och sadel, bar det av. I en dryg timma satt Sten där. Han lärde sig att stanna och få fart på hästen igen, samt att svänga. I alla fall i teorin. Han blev beundrad av alla grannarna som såg oss gå förbi. De tyckte att han var häftig som vågade sitta där uppe på en så stor häst. Jag tror att han blev stolt. Han tog även en liten tur i skogen. Först ville han inte, men när vi gick förbi stigen igen på väg tillbaks, så vågade han ändå. Ritten varade i över en timma och Sten ville inte kliva av förrän vi var tillbaks vid stallet igen. Men då hade han faktiskt lite spring i benen. Hästen han red på har varit sjuk i tre år. Hon bröt ett ben vid höften och har knappt kunnat gå alls. Nu är hon verkligen på bättringsvägen och det märktes att även hon uppskattade turen. Musklerna håller på att byggas upp igen. Hon orkar mest bära barn än så länge. Det fanns även ett par katter att hälsa på, samt ett gäng hönor med tupp. Och jättegod rabarberpaj. Det blev en tupplur på bussen hem.

För er som inte visste, så kan jag nu tala om att Prästens lilla kråka är en riktigt bra ringlek för havsbruk. Fast det är bra om minst en bottnar där man leker den.

En helg i Lysekil, med bad av olika slag. På den gräsmattan är vi många som badat, i olika baljor och uppblåsbara bassänger.

Hammarkullekarnevalen. Sten hade klätt upp sig. Och burriton smakade gott.

Jag tror att Sten blev lite kär idag.

Vi var på badhuset. I stora bassängen var det vuxenkväll från klockan sex, men lilla bassängen var öppen till sju. Där var vi, nästan ensamma. Det kom en tjej som började prata med oss. Hon var åtta år. Hon började med att fråga vad vi hette och sen lekte vi tillsammans i ungefär en halvtimma. Sten tyckte att hon var rolig och hon gillade när Sten skrattade.

När klockan var sju gick vi och duschade. När vi tog på oss kläder igen kom tjejen och hennes mamma in i vårt omklädningsrum och hämtade schampo.

Sen gick vi ut.

Efter att vi gått en liten bit berättade Sten snyftande att han blev ledsen av att bada. Han hade nämligen glömt berätta för tjejen vi träffade att han hade hoppskor (gula Crocs) när vi gick till badhuset. Han visste inte heller när han skulle få träffa henne igen. Han snyftade en liten stund över det, medan jag funderade lite högt på om hon inte skulle till utebadet sen när det öppnat. Det öppnar på måndag.

Det märks att Sten störs av att Fredrik inte är hemma. Allt är liksom fel. Och om saker förändras till något man skulle kunna tro är det bättre, så är det också fel. Vi åt sushi hos vår lokale japan. Sten åt upp delar av wasabi-klicken samt alla ingefärsbitarna. Han åt också mycket fisk, men nästan inget ris. Till och med bläckfisken gick ned. Och kräftstjärten med skalbit och allt. Sten åt en isglass till efterrätt.    
Sen blev det lite fart och fläkt innan vi gick in.

- Pappa, idag är det måndag, en gång. Fast du kommer hem nästa måndag.

Sten pratar med Fredrik i telefon. Fredrik har åkt till USA i en vecka. Sten vill att han ska vara hemma, men det verkar gå bra ändå. Han har varit borta förut.

Idag var allt fel. Allt skulle vara på ett annat sätt än det var. Men till slut tittade vi på Fem myror i en hög i sängen. Det var bekvämt och slött.

Dags att göra matsäck. Jag hoppas att det jag hittar på duger, för killen sover nu. Och han önskade sig bara banan.

- Det ser ut nästan som Så ska det låta på tidningen.

Sten tittade på framsidan av GP häromdagen, och på balkongbilderna (ansiktena högst upp) var det tre personer på ena sidan och tre personer på andra sidan.

Efter att ha gått mellan olika sängar och soffan i mina föräldrars hem, allt för att inte somna, hördes en svag röst: "Mamma, jag orkar inte sova." Sedan tog det inte många minuter innan ögonen var stängda och killen lugn och avslappnad.

Sådär. Tandläkarbesöket gick bra. Först läste vi Kalle Anka-tidning i väntrummet. Sen kom vi in i ett undersökningsrum. Sten och jag fick sitta i den tokiga stolen. Vi visade tanden och sköterskan blev förvånad över att hela roten kommit ut. Sen försökte han (sköterskan) få Sten att ha en lite filmplatta i munnen, så att vi kunde röntga de kvarvarande tänderna och se så att de permanenta tänderna uppe i överkäken inte tagit skada. Sten ville inte ha något i munnen. Vi försökte en stund med lite diskussion och klur. Sen gick sköterskan ut för att hämta en tandläkare. Då tyckte Sten att det var ok att testa att ha biten i munnen. Så när han kom in igen petade vi in den längre in och skyndade att ta en bild.

Så kom tandläkaren och tittade i munnen med en spegel. Hon tyckte att det såg bra ut. Hon kollade också att det såg bra ut när Sten bet ihop, och det gjorde det.

Sedan fick vi titta på bilden med alla tänderna på. De var fina.

Som kul avslutning åkte vi upp med stolen. Och ner. Och så lutades den bakåt. Och sen framåt igen. Sten fick trycka på knappen som hällde upp vatten i ett glas.

Efter att vi köpt ett bakteriedödande medel att badda runt tänderna med så gick vi och köpte jos.

Och när vi kom till lokalen där alla dagbarnen var så blev alla jätteglada och ropade "Nu kommer Sten!". De hade sparat mat till honom. Han åt potatis, köttbullar och sås. Jag tror att det var åtta köttbullar! Skönt att han vågade, för han hade nästan inte ätit något på ett dygn. Det var ömt i munnen och på framtanden som var kvar.

Nu är det kväll och vi har baddat med bakteriedödande medel och ska äta fisksoppa.