Kategori: Sten 1 år

Det var luciafirande i kyrkan med öppna förskolan idag. Sten var pepparkaka i sin pyjamas. Ja, ni ser själva hur söt han var.

Vi fick klaustrofobi idag och gick ut i blåsten. Oväntat sällan tar vi med oss fika och njuter den utomhus, fast den är godare då. Idag hade vi med oss varm choklad och lussekatter upp på Ramberget. Det blåste dock lite väl mycket. En mugg blåste bort och hälldes ut på marken. Men det räckte ändå. Vi uthärdade en stund och gick sedan hemåt.

Sten var nog rätt kall om händer och ansikte. Han fick filten på sig och kröp inunder. Tänk om massajerna vetat var deras filt tagit vägen. När jag fotograferade blåste det till så att Sten åkte baklänges uppför backen. Han somnade på hemvägen och sov ett par timmar sittandes i hallen med öppen overall.

Poff, så gick en vecka till. Vad gjorde vi? Tvätta, öppna förskolan, hälsa på kusin Jenny, mer öppna förskolan, tvätta, till Brännö.

På Brännö sov vi i ett litet hus mellan fredag och lördag. Stens mormor och morfar åt julbord på värdshuset och fick bo i ett hus, då pensionatet var fullt. Vi åkte dit och gjorde dem sällskap. På morgonen, när morfar gått ut på promenad hände plötsligt något. Sten stod och ropade ”Bompa!”, ungefär. Man stänger munnen och blåser och lägger på ett ”pa”. Det betydde tydligen morfar, och han visade direkt att han även visste vem ”Bomma” var. Hon var kvar i stugan.

Igår kväll var vi på jazzpub hos Chalmers Barockensemble. Fredrik spelade i ett band och Sten lyssnade och dansade. Vid halv tio somnade han i sulkyn och vaknade bara till lite i spårvagnen hem. Sedan sov hela familjen till halv tio!

Jag har dessutom fått igång kameran, så kanske kan jag få fram lite bilder att visa snart igen.

Vi tillbringade helgen i Lund, hos faster Annika. Sten var en tålmodig bilresenär. Han tycker oftast inte att det är så kul med bil, men vi hade musik, russin och lite leksaker med.

I Lund var det ganska grått och regnigt, så vi hade picknick i ett växthus i botaniska trädgården. Väldigt trevligt med regnet smattrande mot rutorna.

Sten tyckte att det var kul att dansa i Annikas och Seans lägenhet. Kanske var det för att de hade lite mer yta än oss. Eller så gillade han helt enkelt musiken.

Vi bakade lussekatter. Sten hade flest russin på sina, oftast omkring femton stycken. Han höll helt enkelt på att lägga dit russin tills det inte gick att sätta fast fler, eller tills någon tog bullen och lade den på plåten. Jättefina!

Resten av helgen var han mest jättesöt. Det är så man smälter flera gånger om dagen. Men vi glömde ta med kamera. Ni får tänka er lussebullarna, de roliga danserna och det andra.

Det blir glest mellan inläggen nu. Främst beror det på att det inte blir så mycket tid över till att skriva. Sen är den bästa digitalkameran inte riktigt kry, och det känns trist med halvtaskiga bilder. Men jag tänkte beskriva en ganska vanlig vecka.

Efter att vi segat oss upp på måndagsmorgonen äter vi frukost, duschar och går eller cyklar till den kommunala öppna förskolan.
Där är det massor av folk (i måndags räknade jag till 24 föräldrar på sångstunden) och ibland lite väl stökigt. Men Sten bryr sig oftast inte så mycket, utan sitter och ritar eller grejar med något annat lugnt. Ibland äter vi lunch där. Sedan går vi hem och kanske sover Sten en stund. Så försöker vi roa oss tills Fredrik kommer hem vid sex-halvsju. Sen blir det mat och lite annat och så lägger Fredrik Sten vid åtta. Ibland somnar han fortare, men ofta tar det minst en timma.

Tisdag är ungefär likadan, fast då är vi på kyrkans öppna förskola. Där är det lugnare, mysigare och trevligare föräldrar. Folk pratar mer med varandra och sitter och fikar ihop och så.

Onsdag är en svårare dag, för då har inte någon av de två öppna förskolorna vi brukar besöka öppet. Då är de stängda förskolor och vi får hitta på något annat. Jag är inte så väldigt bra på att hitta på saker att göra, har jag märkt, men om vi har tur så har vi någon att hälsa på eller något annat som behöver göras. I onsdags var vi hemma hos några vi träffat på kyrkans öppnis. Det var mycket trevligt.

På torsdagar brukar Fredrik vara hemma. Men den här torsdagen jobbade han halvdag. Sten och jag var på kyrkans öppnis och lekte. Stens kusin Jenny var också med. Sten och jag åkte till Husknuten och mötte Fredrik. Pratade hus en stund och åkte sedan buss hem. Sen var det middag och läggdags.

Fredagar är också en förskolefri dag. Den här fredagen var Sten och jag bjudna på levergryta på Eriksberg klockan tolv. Sten sorterade ut leverbitarna och ratade champinjoner och potatis. Han gillar verkligen goda saker, den lille killen! Vi tog båten in till stan och skakade runt med sulkyn på gatstensbelagda trottoarer. Vi har ju en gammal sulky utan fjädring, så det kan bli rätt skakigt. Det är inte ofta den får följa med in till stan. Vi lyxade till det med espresso och créme brûlée. Smaskigt. Sen köpte vi te och kaffe och garn och åkte hem. Efter en stund kom Fredrik hem och då åt vi sushi.

Nu är det lördag och Fredrik är någonstans över Atlanten. Han ska till Chicago och kommer hem på onsdag. Jag funderade på att ta med Sten till Trollhättan, men det regnade mycket och jag blev svettig bara av tanken på ryggsäck med packning för flera dagar, Sten, bilstol och full regnmundering. Kanske åker imorgon om det är torrare då.

Sten har ett datorprogram som heter AlphaBaby. Det har han grejat med sedan han var väldigt liten. När det är igång så kan han inte göra så mycket bus vid datorn. Det enda som händer är att det dyker upp geometriska figurer och bokstäver på skärmen, samtidigt som det säger pling eller boink. På senare tid har vi även ägnat oss åt ett spel som heter Klicka ljud. Idag märkte vi att han kunde flytta muspekaren dit han ville och klicka där. Vi frågade om han kunde stänga och öppna dörren, tända lampan, röra i koppen, putta ner vasen och så vidare. Han kunde allt!

Idag var Sten på 18-månaderskontroll. Han var 82 cm lång och vägde 11,6 kg. Först ville han dock inte vara inne i rummet. Han ångrade sig och ville gå ut och blev riktigt ledsen. Sedan kom han igång och började leka en massa. När han skulle få spruta undrade jag om det gick bra att jag ammade. Det gjorde det, bara hans ben var lättåtkomligt. Sticket gjorde visst lite ont, men med ytterligare lite bröstmjölk så gick det över på några sekunder. Läkaren och sköterskan blev glada och tyckte att det var ett bra vapen mot onda sprutor. Det verkade till och med som att de tyckte att det var en anledning till att fortsätta amma lite längre. Men jag har nog slutat amma tills nästa spruta, för den verkar vara om fyra-fem år.

Jag har länge tänkt att det vore kul med fingerfärger, men inte kommit mig för. Det är ju liksom inte så nödvändigt. Idag blev det av. Vi cyklade till Backaplan och handlade lite. Sten verkar gilla att åka cykel nu. Han vill gärna sätta på sig hjälmen när vi ska ut.

Efter en stund släppte han loss ordentligt. Han trodde nog inte på Fredrik först när han sade att det gick bra att måla på väggen. Jag kände mig smart som kommit på att lägga upp färgkluttar i en iskubslåda. Praktisk palett!

Trots det väldiga regnande tog vi en tur till Brännö. På väg dit köpte Sten en hund. Han har träffat många hundar på Malta och vet hur de låter, så det kändes som att han kanske ville ha en egen till sin djursamling.

Hunden fick smaka på smörgås på franska bageriet.

Vi fick inte igång vår webserver ordentligt efter ett strömavbrott, men nu brummar den på som den ska igen.

Sten har sexton tänder, kan säga ”bil”, ”voff”, ”mjau” och ”mu”. Alla han ropar på heter ”Datta” och när han läser i en bok eller på en skylt låter det ”att att att att”.

Vi har varit på Malta på semester, och det var väldigt trevligt! Alla gillade Sten och kallade honom för ”Bambino”, ”Habibi” och ”Young man”. De rufsade honom i håret och nöp honom i kinderna.

Det känns svårt att hinna med saker. Jag hinner i princip bara tvätta, diska och laga mat. Allt kreativt jag vill göra får ställas åt sidan. Det finns visserligen ganska mycket tid, men den går inte att utnyttja till annat än springa på kapp till sittpuffen, torka upp spillda saker, byta blöjor, dansa och rita fina teckningar.