Efter lite hemmapysslande gick vi till curlinghallen och tittade på distriktsmästerskap. Vi fikade och bekymrade oss väl egentligen inte så mycket för hur det gick i själva matchen.
Sedan tog vi bussen till stan och gick och fikade med Mia. Väldigt trevligt, men Sten fick spring i benen så vi fick skynda oss lite. Det blir ju så ibland.
Det kom lite snö och Sten var ute och provade pulkan. Det ser väldigt flackt ut på bilden, men de snabba bilderna i branten blev så suddiga.
Jag lovar, bilden är inte arrangerad! Så här såg det ut i vår säng en helt vanlig morgon. Det är ofta svårt att stiga upp när det ligger såna här mysiga typer i sängen. Man vill ju bara nosa dem i öronen.
Fredrik och Sten passade Jenny medan mammorna var på stan och letade kläder. Sten tycker att nappar hör hemma i munnar och ingen annanstans.
Det är aldrig fel med ett skumbad!
Vi är förkylda. Sten gillar nässpray, så han får saltvatten i näsan så ofta han vill.
Det börjar komma lite fler ord. Ganska nytt är att han försöker härma oss lite mer. Tidigare har han mest hittat på egna ljud för saker, men idag försökte han säga ”kniv”, ”bröd” och lite andra saker. R och k verkar vara svåra konsonanter. Kaka heter å-a och korv heter oj.
Han har också blivit mer noga med vems saker är. Sten och Fredrik har var sitt batteridrivet lok till träjärnvägen, det ena är ”pappa” och det andra ”ten”.
Det känns som större utvecklingsskutt när jag inte träffar honom lika mycket. Det är lite sorgligt.
Nyår firades hemma. Det kändes lugnast så, efter allt resande under julen. Klockan fem på eftermiddagen var vi på Ramberget och tittade på GP:s fyrverkeri. Det var ”Oj!” och ”Dä!” hela tiden enligt Sten.
Vid tolvslaget låg Sten och sov gott, medan vi stod i fönstret och såg på fyrverkerier och skålade i veteöl.
Nyårsdagen tillbringades till stor del på Universeum. Vi aktiverade våra årskort, åt god mat och hade kul.
När vi kände oss färdiga, åkte vi och hälsade på några nyflyttade kompisar. De har blivit med hus och såna är ju alltid kul att besöka. Sten gillade bäst den självgående dammsugaren.
Det kommer att bli lite knapert här i dagboken framöver. Vi träffas tyvärr mycket mindre nu när vi jobbar. Men under mellandagarna hängde Fredrik och Sten ihop. De var i Trollhättan och Lysekil och Sten lekte med kusiner och andra roliga släktingar.
Vi jobbade hela veckan (fast Fredrik var hemma på torsdagen), och Sten var hos faster Maria, utom på fredagen då han var hos farmor. Det gick bra men kändes konstigt, såklart.
Sten berättade att ”Fafa fff fff ohohoh dä!” (farfar sätter upp ljus i granen), vilket man väl får beteckna som den längsta meningen hittills. På steniska, förstås.
Tomten kom. Han var lite lagom läskig, fast han pratade i falsett. Sten vågade ta emot ett paket direkt från tomten till slut, och skaka hand gjorde han flera gånger.
Tomten hade bland annat med sig ett par skidor, och Sten skidade iväg så fort att farmor inte hann fotografera honom. Det vore kul att få se honom på snö.
Igår var Sten i skogen och hjälpte farfar att såga ner julgranar. Nu kan han säga farfar också. Och ikväll sade han ”nännä” om kusin Jenny. Det börjar visst lossna lite nu.
Idag jobbade både Fredrik och jag heltid. Sten fick vara hos faster Maria. Det gick bra, men Sten kan inte tala om vad de gjorde så det blir inte mycket skrivet om det här. Det enda han själv berättat, genom gestikulering, är att kusin Jenny drog honom i håret.