Sten

Strax efter att vi somnat igår kväll kom en Stenkamin intassande och
lade sig i vår säng. Sen låg den där och skruvade på sig halva natten,
innan den till slut somnade med lampan tänd.

Det är väldigt ovanligt att Sten är sjuk. Lite snuvig har han varit
några gånger, men feber har han haft två-tre gånger tidigare. Idag var
han helt matt och ville helst ligga på min mage och halvsova. Han drack
dock bra. När det verkade vara lite väl jobbigt fick han alvedon och
nässpray, och det var väldigt vilken effekt det gav! Han pratade i
telefon med Olivia och kom riktigt igång. När han vaknat från tredje
dagsömnen var Fredrik hemma och Sten ritade och berättade en massa saker
för honom.

Hoppas att han är bra imorgon, för på söndag är det kalas!

Sten är väldigt noga med att det inte ska ligga skräp någonstans.
”BÄP!” säger han och kastar det bland soporna. Han gillar också att
städa.

I otroligt fint väder tog vi oss till 4H-gården. Sten var fascinerad
av de flesta djuren, men kanske mest av ankorna. Han ville att de skulle
bada hela tiden, men det ville inte de.

Vi fikade, och då passade Sten på att fotografera sin far:

Sedan var det ponnyridning. Sten stod och funderade på om han ville,
och vi frågade de glada hästtjejerna om man kunde rida när man var så
liten. De tyckte att man kunde vara hur liten som helst.

Det blev en häst ledig, men den var för stor, tyckte Sten. Så vi fick
stå och vänta på den minsta hästen. Och Sten vågade!

Han höll hårt i Fredriks hand hela varvet, men han såg väldigt glad
ut! Sedan vinkade vi till den lilla hästen och gick hemåt.

Sten har blivit en väldigt bestämd kille. ”Nej, Ten!” säger han och
ska göra på sitt sätt. Oftast får man dock hjälpa till efter en
stund.

Idag hände något som jag inte kan minnas har hänt mig förut. När jag
lagade mat så gick Sten iväg och gjorde något för sig själv. Han hämtade
en bok, bäddade ner sig och pingvinen i soffan och satt där och läste.
Mycket skönt att få göra något utan att han ska hjälpa till hela tiden,
även om det bara varade i några minuter.

På kvällen tittade vi på melodifestivalen. Sten ville verkligen inte
somna, utan väntade hela tiden på att det skulle komma ”annan”, en annan
låt. Det tog lång tid innan han gick att bära in till sin säng. Han
vaknade till och ropade ”Nej! Annan!” och det var bara att lägga
tillbaks honom i vår säng.

Så mycket som händer hela tiden. Sten har börjat sätta ihop ord med
varandra. Han kan säga ”stor bula” (med allvarlig och rättande min när
vi säger att bulan på bakhuvudet, som han fick när han ramlade bakåt från
en stol mot bordet när han lagade mat på den farliga gasspisen, är
liten), ”bil dån” (det är en ganska lång tystnad på mitten, men det
betyder mobiltelefon), ”Ten tol” (Stens stol), ”dä botta” (där borta)
och så vidare.

Idag var det en annan barnvakt, nämligen yngsta fastern. Sten var med
på noterna och passade på att sova extra länge, så att fastern fick vila.

Jag får nästan ge upp det där med bilder. Det kanske kommer några i
efterhand, om det finns några. Bättre med lite text än inget alls, ju!

Dagarna med kusinerna gick bra, och Sten hade lärt sig en massa nya
ord när han kom hem. Händerna var ”kalla” och maten skulle man ”dela”.
Något annat som är väldigt viktigt är att man måste byta ut en ”dammal”
(gammal) blöja mot en ”dy” (ny). Det gäller även om den gamla är
torr.

Idag var Sten, hans mormor och jag på Hagabion och åt middag efter
mitt jobb. Lammgrytan var väldigt god. Sten åt ganska mycket ris och
gryta. Sen fick han det han spanat in direkt när vi kom in, nämligen en
dammsugare. Han blev mycket nöjd och åt upp ungefär halva innan han
släppte den.

Lagom mätta och mycket belåtna följde vi mormor till stationen och
tittade lite på tåg. Sedan åkte Sten och jag hem och passade på att
titta på Stens skidspår utanför huset innan vi gick in och en av oss
lade sig för att sova.

Fredrik kommer snart hem efter en dag i Stockholm. Sten påpekade
flera gånger, nästan sovande, att pappa åker ”tff-tff”.

Efter några veckors pendlande mellan Trollhättan, Torslanda och hemma
blev det lite annat. Förra veckan var Sten ett par dagar i Åsa. Och den
här veckan är han hos kusinerna i Trollhättan. Det blir den längsta
tiden vi varit ifrån Sten hittills. Var och en har varit borta från
honom några dagar i sträck förut, men nu är han helt utan föräldrar i
tre dagar. Det verkar gå väldigt bra, och det är såklart kul att leka
med kusinerna så länge.

Vi saknar nog honom mer än han saknar oss, men imorgon kväll kommer
han hem!

Dags att röja lite på tomten. Vi fick med oss en liten expedition
utrustad med sågar och busksax. En hel del försvann, men det finns mer
att ta bort.

Sten inspekterade ägorna och blev kall om kinderna.

När jag mötte Sten och hans mormor på centralstationen idag, så
pekade Sten på mig och sade ”Anna!”. Han hade visst övat hela tågresan.
Men Fredrik verkar lite svårare att säga. Han har försökt ett par
gånger.

Vi åker hit och dit och är sällan alla tre på samma ställe. Det tär
en del, men Sten verkar ha det bra om dagarna. Han är med människor han
tycker mycket om och gör roliga saker.

Jag tänkte skriva en liten ordlista över vad Sten brukar säga, men
insåg att den skulle bli ganska lång. Och kanske är det inte så
intressant heller. Lite mer begränsat är människor som har en särskild
etikett: Pappa, mamma (även Anna), mommo (mormor), bffa (morfar), fafa
(farfar, farmor heter samma), Nenne (Jenny), Bitta (Brita) och Li-ia
(Olivia).

Jag hoppas kunna fylla i lite tomrum här allt eftersom, men jag vågar
inte lova något. Sen kan ju inte Sten tala om vad han gjort, heller.

Äntligen kom vi oss ut i en skog nära oss som vi inte kollat in
tidigare. Vi tog med fika och satte oss på spårvagnen och åkte ett par
hållplatser, bara. Att det skulle vara så svårt att komma loss.

Sten lärde sig ”stort” som i stort träd, till skillnad från bara
”stor”. Han försökte visa oss vilka träd som var stora och vilka som var
”itelitelite”, det vill säga små.