Tre år, åtta månader och fyra dagar

Vi var på kalas hos några kompisar. De har en son som är ett år yngre än Sten. Fullt ös var det, hela kvällen. Vid tio lyckades vi få med oss Sten på tanken att gå hem. Då var han väldigt trött, men erkände det såklart inte riktigt. Jag hade tagit med selen så att han skulle slippa gå hem (och så att jag skulle slippa bära en degklump i armarna). Alla vuxna blev avundsjuka och ville också bli hemburna i en sele. Halvvägs hem (vilket innebär ungefär fyra minuters promenad) kände jag hur en haka liksom hängde lite tungt mot min rygg. Han somnade så skönt. När vi kom hem vaknade han till lite och lät mig ta av alla kläder och bädda ner honom i sängen. Där låg han och såg mysig ut i några minuter innan ögonen stängdes igen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *