Två år, tio månader och tre dagar

Igår var vi på Brännö. Vi flyttade på lite ris, åt mat på berget och kollade läget. Sten gick runt i geggan och klättrade på stenblock. En gång fastnade foten och en annan gång vanten.

Efter ett par timmar på tomten skyndade vi iväg till Husviksbåten och tog den långa turen hem. Sten var besviken:

– Men varför byggde vi inget hus hos Brännö?

Två år, nio månader och tjugoåtta dagar

Idag åkte jag hem tidigt från jobbet, så att jag kunde vara med och hämta Sten hos dagmamman. Fredrik lockade ut honom därifrån med löfte om varm choklad och smörgåsar på Ramberget. Det gick hem.

På väg upp berättade Sten återigen om saker han har ”hemma hos sig”. Det där ”hemma” ligger ganska långt bort. Man måste gå genom ”blommaskogen” för att komma dit. Där har Sten en blå cykelstol, oöppnade mjölkpaket, ett stort och ett litet Ramberg, en cykelhjälm, många knivar som inte är vassa och mycket, mycket mer. Varje dag berättar han om saker han har ”hemma”. En del saker är bättre än de vi har, andra är mest annorlunda.

Väl uppe på berget blev det lite diskussioner om vart vi skulle gå. Första platsen dög inte, och ”den vanliga” platsen dög inte riktigt
heller. Men den fick det bli, med löfte om att gå förbi ”det runda stället” på väg hem.

Vi såg flygplan, skorstenar, hamnkranar, en helikopter, ambulanser, bilar, båtar, en kyrka och mycket annat. Och ett träd som hade växt lite tokigt, tyckte Sten.

20080122

Efter att ha sprungit runt lite på det runda stället på toppen av berget blev det två rutschkaneåk och lite gungning innan vi gick in och värmde oss i badet.

Två år, nio månader och tjugotvå dagar

Eftersom mornar och kvällar varit lite kaosartade, sökte jag hjälp hos min egen mamma. Hon har haft ganska busiga barn. Jag bestämde mig för att testa hennes tips om att barnet får bestämma vilka kläder det ska ha på sig redan kvällen innan. Det testades i morse och fungerade förvånansvärt bra. Inget bytande och klagande.

I kväll testade jag nästa tips, som mer var en påminnelse. Efter att Sten valt ett Fem myror-program och en bok, istället för två böcker, så bad jag honom ligga och försöka somna ensam. Först gick det sådär, för han ville inte vara ensam. Då satt jag hos honom en stund, en bit ifrån sängen. Sen ville han att Fredrik skulle komma dit istället. Men efter att Fredrik suttit där en stund (Sten hade kanske trott att han var mer lättlurad och skulle krupit ner i sängen) så ville Sten vara ensam. Sen hörde vi inget mer.

Nu hoppas jag att klädtricket ska funka lika bra imorgon. Nätterna är sedan länge väldigt bra. Sten sover gott hela natten. Ibland kommer han in till oss på morgonkvisten, men ofta har han inte hunnit vakna och göra det än när vi börjar försöka väcka honom vid halv sju-tiden.

Jag har inte kommit så långt som till bilder på ett tag. Vi håller mest på med jobb och husplaner och födelsedagskalas nu.

Två år, nio månader och elva dagar

En enveten förkylning har bitit sig fast sedan två dagar före julafton. Sten hade över fyrtio graders feber på själva julafton.

Det har varit bra med ledighet. Sten har sovit 12-14 timmar per natt, och vi har inte gjort något särskilt. Vi åkte bil hela vägen upp till den lilla stugan i Härjedalen. Där var det en halvmeter snö. Sten tyckte att snön var lite läskig, men det var kanske lite för att ingen annan var så entusiastisk, på grund av sjukdom. Han ville hellre vara inne i ”lilla tugan” eller ”lilla lägenheten” som han ibland kallade den.

Andra populära ord nu är ”faktiskt” och ”varför” och det gulligaste är ”töfjut” som betyder förut.

Igår fick Sten ringa mormor och ställa en fråga som vi inte visste svaret på här hemma. ”Kan kor simma?” Och för er andra som inte visste, så blev svaret ”Ja, en liten bit.”