Två år, sex månader och tjugonio dagar

Fredrik är borta igen, men bara drygt ett och ett halvt dygn. Sten pratade med honom i telefon förut och frågade om han åkt flygplan. Det är nämligen så att vi nästintill varje kväll berättar om Fredriks flygresa till Australien som godnattsaga. ”Bätta pappa plygplan Astalien” låter det, och så är det bara att berätta. Om väskorna, hur de åker med. Om maten man får. Hur man gör om man behöver gå på toaletten. Vem som mötte Fredrik när han kom fram till Singapore. Hur stora flygplanen var. Hur lång tid det tog. Och allt annat man kan komma på om flygplan.

På väg hem från dagmamman idag utbrast Sten: ”Mamma titta! Löven faller ner. Det bliver vinter.” Han säger ofta ”bliva” och ”bliver”. Det kanske faller sig naturligt på något sätt. Det låter poetiskt.

Såhär ser vardagarna ut hos oss nu:

05:50 – Fredrik stiger upp.

06:30 – Sten och jag stiger upp och Fredrik åker till jobbet strax därefter.

07:25 – Sten och jag ger oss efter dusch och lite frukost iväg till dagmamman, på cykel.

07:40 – Efter puss och kramar går jag till bussen, lämnar cykeln i dagmammans trädgård och cykelhjälmen i hennes hall.

08:45 – Jag är på jobbet.

15:01 – Fredrik åker buss från jobbet.

16:00 – Fredrik hämtar Sten och cyklar hem på min cykel, med min hjälm.

18:30 – Jag kommer hem från jobbet.

19:30 – Sten tycker att det är mörkt och vill lägga sig och läsa bok.

20:30 – Sten somnar.

22:00 – Vi somnar.

Ungefär så går det till nuförtiden i familjen Oskarson. Städa och tvätta och diska och laga mat gör vi ibland inemellan, om vi hinner.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *