Så har Sten passerat två och ett halvt år, alldeles utan att vi märkte det. Eller, vi kunde inte undgå att märka att han var här, och att han växer och blir större. Men vi glömde fira.
Jag hinner inte skriva så mycket nu, och nästan inte greja med bilder alls. Det får bli så ett tag.
De senaste dagarna har varit riktigt jobbiga. Sten har svårt att somna på kvällarna, och vaknar tidigt på mornarna. Ett par nätter har det bara blivit drygt åtta timmars sömn. Både kvällarna och mornarna har varit kaos. Jag har fått tvinga på honom kläder och sätta honom skrikande på cykeln för att cykla till dagmamman. Sen har jag fått vinka hejdå till en storgråtande liten kille som egentligen ville sitta i mammas knä och ringa till pappa. Det är nästan för mycket för mammahjärtat.
Ikväll somnade han halv nio, och det är bara att hoppas på en lugn natt, utan hosta och bökande i stora sängen.
Vi har gjort mycket roligt också! Förrförra söndagen var vi på bio! Alfons och pappa Åberg i fyrtio minuter på Hagabion. Det var spännande. Efteråt åt vi mat i restaurangen med ett par kompisar.
I söndags var vi i simhallen. Det var första gången jag fick se Sten simma med dyna på ryggen. Han trampade iväg i hög fart, även i stora bassängen. Den här gången lärde han sig att sparka ut sig från kanten, som när man gör ryggsimsstart. Det var roligt många gånger.
Annars har tiden hos dagmamman varit bra. Sten har äntligen börjat äta utan att bli matad, latmasken.
Lite andra färdigheter är att han är bättre än mig på bilmärken. Han kan identifiera Volvo, Audi, Skoda, Citroën, Peugot, Volkswagen och Toyota. Bara att säga namnen är ju lite svårt.
Han har också börjat intressera sig väldigt mycket för bokstäver. Han kan skriva STEN med hjälp av datorns tangentbord helt utan att man hjälper honom. Han vet hur flera olika bokstäver uttalas, till exempel S, P, M, O, A och ibland några fler. Vi försöker uppmuntra honom på roliga sätt.