Ingen av oss hade åkt hundspann förut, så vi slog till på en sådan tur. Hundarna var otroligt söta och nosade och nosade på oss. Sten lät sig gärna pussas av dem och skrattade. Men till slut blev det för kallt, blåsigt och högljutt. Sten tröttnade och blev arg och ledsen. Alla hundarna skällde: Ta mig, ta mig! Jag vill springa!
När vi väl kom iväg somnade Sten en stund, men han vaknade ett par gånger under turen och var missnöjd. Det var inget för honom, tyvärr.
När vi kom tillbaks fick hundarna var sitt fryst fiskhuvud som belöning. Fredriks vantar luktar fortfarande fisk, två tvättar senare.